Väsentliga redovisningsprinciper

De redovisningsprinciper som nämns nedan är endast de som är väsentliga för moderbolaget och koncernen.

Värderingsgrund

Koncernredovisningen har upprättats baserat på historiska anskaffningsvärden, utom för vissa finansiella instrument inklusive derivat, som har värderats till verkligt värde. Redovisningen presenteras i MSEK, om inget annat anges.

Uttalande om överensstämmelse

Alfa Laval tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom antagna av EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”. Alfa Laval följer de riktlinjer för alternativa nyckeltal som getts ut av ESMA (European Securities and Markets Authority).

Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper följer årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”.

Ändrade/implementerade redovisningsprinciper

Bolaget har valt att endast kommentera de ändrade redovisningsprinciper som är väsentliga för bolagets redovisning. Under 2023 har de ändrade reglerna avseende uppskjuten skatt relaterad till tillgångar och skulder som uppstår i en enda transaktion implementerats. Detta avser redovisning av en nyttjanderätt och en motsvarande leasingskuld i samband med ett leasingavtal. Den uppskjutna skatten skall beräknas separat för tillgången och skulden och redovisas brutto i not, men nettoredovisas i balansräkningen. Storleken på den uppskjutna skattefordran och skulden framgår av not 16. Vidare har de nya reglerna om upplysningar om redovisningsprinciper i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter implementerats, vilket har inneburit att avsnittet om redovisningsprinciper har minskats. Beskrivningen av väsentliga redovisningsprinciper och redovisningsprinciper där Alfa Laval har gjort ett val enligt reglerna i regelverket har dock behållits.

Under 2022 implementerades inga ändrade redovisningsprinciper.

Alternativa nyckeltal

I årsredovisningen används alternativa nyckeltal. Se sidan 190 för definitioner. Alfa Laval följer de riktlinjer för alternativa nyckeltal som getts ut av ESMA (European Securities and Markets Authority).

Redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning

IFRS 3 ”Rörelseförvärv” innebär att goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inte skrivs av. Istället testas de för eventuellt nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande för koncernen om lönsamheten inom koncernen eller delar av koncernen går ned i framtiden, eftersom detta kan utlösa en väsentlig nedskrivning av goodwillen i enlighet med IAS 36 ”Nedskrivningar”. En sådan nedskrivning kommer att påverka nettoresultatet och därmed den finansiella ställningen för koncernen. Den redovisade goodwillen är MSEK 25 069 (26 258) vid utgången av året. Det finns inga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod annat än goodwill.

Koncernen har förmånsbestämda planer som redovisas enligt IAS 19 ”Ersättningar till anställda”. Detta innebär att förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde och att nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Om värdet på förvaltningstillgångarna börjar minska samtidigt som de aktuariella antagandena ökar utfästelserna kan den kombinerade effekten resultera i ett betydande underskott. Den monetära omfattningen kommer från det faktum att underskottet är skillnaden mellan två stora tal. Resultateffekten påverkar dock bara övrigt totalresultat och inte nettoresultatet. Risken har begränsats av att många av dessa förmånsbestämda planer är stängda för nya deltagare och ersatta av premiebestämda planer.

Koncernens redovisning av avsättningar enligt IAS 37 innebär att MSEK 2 094 (2 614) redovisas som övriga avsättningar. Detta utgör 2,5 (3,2) procent av koncernens balansomslutning och är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, inte minst i och med att avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker. Om redovisningsprinciperna för avsättningar skulle ändras någon gång i framtiden skulle detta kunna ha en väsentlig påverkan på bolagets ställning.

Huvudsakliga källor till osäkerhet i uppskattningar

Den huvudsakliga källan till osäkerhet i uppskattningar hänför sig till testet av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill, eftersom testningen grundas på vissa antaganden om framtida kassaflöden. Se avsnittet om redovisningsprinciper som är kritiska för bolagets resultat och ställning ovan för ytterligare detaljer.

Bedömningar

Vid tillämpning av redovisningsprinciperna har ledningen gjort olika bedömningar, skilda från dem som innefattar uppskattningar, som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna. Dessa bedömningar avser huvudsakligen:

– sannolikhet i samband med affärsrisker,

– det sannolika utfallet av reklamationer,

– det sannolika utfallet av tvister,

– fastställande av färdigställandegrad i avtal med kunder där resultatet avräknas över tid,

– möjligheten att driva in kundfordringar,

– inkurans i lager och

– klassificering av finansiella instrument.

Rörelseförvärv – konsolideringsprinciper

Koncernbokslutet omfattar moderbolaget Alfa Laval AB (publ) och de bolag där Alfa Laval har ett bestämmande inflytande.

Rapporten över koncernens finansiella ställning har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att det bokförda värdet på aktier i dotterbolag elimineras mot det redovisade egna kapital som fanns i dotterbolagen vid förvärvstillfället. Detta innebär att det egna kapital som fanns i bolagen vid förvärven ej har inräknats i koncernens egna kapital.

Skillnaden mellan erlagd köpeskilling och de förvärvade bolagens nettotillgångar redovisas på de övervärden som kan hänföras till respektive tillgångsslag, medan residualen redovisas som goodwill.

Under de första 12 månaderna efter förvärvet är värdet på goodwillen ofta preliminärt. Anledningen till detta är att det erfarenhetsmässigt häftar en viss osäkerhet vid de olika komponenterna i förvärvsanalysen gällande:

– främst beräkningen av allokeringen till olika immateriella övervärden, som är beroende av olika bedömningsfrågor och estimeringar,

– beräkningen av materiella övervärden, som är beroende av externa marknadsvärderingar, vilka kan dra ut i tiden innan de kan slutföras,

– kontraktsmässigt betingade justeringar av köpeskillingen, som är beroende av den slutgiltiga storleken på rörelsekapitalet per förvärvsdatumet, efter att detsamma har reviderats och utfallet har godkänts av parterna och

– det slutgiltiga värdet på det förvärvade egna kapitalet, som ju även det är beroende av revisionen av förvärvsbalansräkningen.

Eftersom goodwillen är en residualpost som framkommer när alla övriga parametrar i förvärvsanalysen har fastställts så kommer den att vara preliminär och kunna ändras ända tills övriga värden är slutgiltiga.

Vid förvärv av verksamheter där goodwill uppstår skall det anges vad goodwillen hänför sig till. Eftersom goodwill per definition är en residualpost så är detta inte alltid helt lätt. Rent allmänt brukar goodwillen hänföra sig till bedömda synergier i inköp, logistik och allmänna omkostnader. Det kan också hävdas att goodwillen hänför sig till den förvärvade enhetens förmåga att över tiden återskapa sina immateriella tillgångar. Eftersom värdet av de immateriella tillgångarna vid förvärvstillfället bara kan beräknas på de tillgångar som existerar då, kan inget värde fästas på de patent etc. som verksamheten lyckas ta fram i framtiden, delvis som ersättning för de nuvarande, och dessa får därmed hänföras till goodwill.

Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjande­period skrivs inte av. Dessa tillgångar testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 ”Nedskrivningar”.

Transaktionskostnader redovisas i nettoresultatet. Om värdet av en tilläggsköpeskilling ändras redovisas förändringen i nettoresultatet. Vid successiva förvärv beräknas och värderas goodwillen då förvärvaren erhåller kontrollen över ett bolag. Om förvärvaren tidigare har redovisat ett innehav i bolaget skall ackumulerade värdeförändringar på innehavet redovisas i nettoresultatet vid förvärvstidpunkten. Förändringar av ägar­andelar i dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar det bestämmande inflytandet, redovisas i eget kapital. Detta innebär att dessa transaktioner inte ger upphov till goodwill eller leder till några vinster eller förluster. Transaktionen ger dessutom upphov till en överföring mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande i eget kapital. Om innehavet utan bestämmande inflytandes andel av redovisad förlust överstiger dess redovisade andel av eget kapital redovisas ett negativt innehav utan bestämmande inflytande.

Jämförelsestörande poster

Poster som inte har direkt med koncernens normala verksamhet att göra eller som är av engångskaraktär klassificeras som jämförelsestörande poster. I rapporten över koncernens totala resultat redovisas dessa brutto som en del av de närmast berörda resultatraderna, men specificeras separat i not 8. En redovisning tillsammans med övriga poster i rapporten över koncernens totala resultat utan denna separata redovisning i not hade givit en jämförelsestörande påverkan som hade gjort det svårare att bedöma utvecklingen av den normala verksamheten för en utomstående betraktare. Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas som en del av rörelseresultatet, medan jämförelsestörande poster som påverkar resultatet efter finansiella poster redovisas som en del av finansnettot.

Totalt resultat

Alfa Laval har valt att redovisa posterna i övrigt totalresultat som en del av en rapport över totalt resultat istället för att redovisa resultatet ner till nettoresultat för året i en rapport och resultatet därifrån ner till totalt resultat i en separat rapport.

Övrigt totalresultat avser poster som inte utgör transaktioner med aktieägare och relaterar till exempel till kassaflödessäkringar, marknadsvärdering av externa aktier, omräkningsdifferenser och omvärderingar samt uppskjuten skatt hänförligt till dessa.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19 ”Ersättningar till anställda”.

Nuvärdet av utfästelserna enligt de förmånsbestämda planerna fastställs genom årliga aktuarieberäkningar av oberoende aktuarier. Förvaltningstillgångarna värderas till verkligt värde. Planens nettotillgång eller nettoskuld framkommer på följande sätt.

+ nuvärdet av förmånsbestämda utfästelser per 31 december

– verkligt värde på förvaltningstillgångarna per 31 december

= nettoutfästelse om positiv / nettotillgång om negativ

Om beräkningen per plan ger ett negativt belopp, alltså en nettotillgång, skall det belopp som skall redovisas som tillgång för denna plan utgöras av det lägre av följande två belopp:

– Ovanstående negativa nettobelopp.

– Nuvärdet av eventuella ekonomiska fördelar tillgängliga i form av återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida avsättningar till planen. Detta kallas tillgångstaket.

De poster som är hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen redovisas i resultaträkningen ovanför nettoresultatet. Kostnader för tidigare tjänstgöring redovisas i resultaträkningen redan när planen utökas eller reduceras.

Aktuariella vinster och förluster redovisas löpande i övrigt totalresultat. Förändringar i utfästelserna som avser förändringar i de aktuariella antagandena redovisas i övrigt totalresultat. Inga av dessa aktuariella poster kommer någonsin att redovisas över rörelseresultatet utan kommer att stanna kvar i övrigt totalresultat.

Avkastningen på förvaltningstillgångarna beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan. Skillnaden mellan den verkliga avkastningen på förvaltningstillgångarna och ränteintäkten i föregående mening redovisas i övrigt totalresultat.

Skillnaden mellan kort- och långfristiga ersättningar tar sin utgångspunkt i när förpliktelsen förväntas regleras snarare än kopplingen till den anställdes intjäning av förpliktelsen.

Ersättningar vid uppsägning redovisas vid det tidigare av följande: tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaka alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten.

För svenska enheter omfattar de aktuariella beräkningarna även framtida betalningar av särskild löneskatt. Den svenska avkastningsskatten redovisas löpande som en kostnad i resultatet och innefattas inte i skuldberäkningen för förmånsbestämda pensionsplaner.

Diskonteringsräntan som används för beräkning av utfästelserna fastställs utifrån marknadsräntan i respektive land per bokslutsdatum på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som är förenlig med förpliktelsernas uppskattade löptid. I länder som saknar en fungerande marknad för sådana obligationer används landets statsobligationer istället.

Kostnaderna för avgiftsbestämda planer redovisas i not 6.

Den svenska ITP planen är en plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrad av Alecta. Det är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS 19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Kostnaden för planen redovisas tillsammans med kostnaderna för övriga avgiftsbestämda planer i not 6. Alecta redovisade en kollektiv konsolideringsnivå den 31 december 2023 om 178 (172) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån definieras som verkligt värde på Alectas förvaltningstillgångar i procent av de försäkrade pensionsförpliktelserna beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte är i enlighet med IAS 19. Ett sådant överskott kan fördelas bland arbetsgivarna eller de försäkrade, men det finns inget avtal om detta som möjliggör för företaget att redovisa en fordran på Alecta.

Finansiella instrument

Redovisningen av finansiella instrument styrs av följande fyra redovisningsstandarder:

– IFRS 9 ”Finansiella instrument”,

– IAS 32 ”Finansiella instrument: Klassificering”,

– IFRS 7 ”Finansiella instrument: Upplysningar” och

– IFRS 13 ”Värdering till verkligt värde”.

IFRS 9 innebär att företagets affärsmodell och tillgångens karaktär påverkar klassificeringen och värderingen av finansiella tillgångar.

Skuldinstrument är alla finansiella instrument utom derivat och aktier. Bolagets avsikt med att inneha ett skuldinstrument kallas för dess affärsmodell. Beroende på vilken affärsmodell som ett bolag använder för att hantera sina skuldinstrument så blir redovisningsbehandlingen olika. Följande affärsmodeller finns i IFRS 9:

– Innehav till förfall – skuldinstrumentet innehas till förfall för att erhålla det avtalade kassaflödet (ränta och nominellt belopp).

– Handel – bolaget handlar med skuldinstrumentet.

– Blandad modell – en mix av de två ovanstående modellerna.

Alfa Lavals affärsmodell för att hantera sina skuldinstrument är ”Innehav till förfall”. Denna klassificering innebär inte att vi inte ibland kan sälja skuldinstrument innan förfall även för stora belopp eller att vi inte regelbundet kan sälja många små skuldinstrument innan förfall.

Finansiella derivat, innehav av obligationer och externa aktier värderas till verkligt värde.

Både finansiella tillgångar och finansiella skulder klassificeras i tre olika portföljer:

– Värderade till verkligt värde via resultatet,

– Värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat samt

– Värderade till upplupet anskaffningsvärde.

Klassificeringen i olika portföljer återspeglar värderingen av instrumenten, det vill säga om instrumentet värderas till verkligt värde eller till upplupet anskaffningsvärde och också var i rapporten över koncernens totala resultat som värderingen till verkligt värde redovisas.

Det upplupna anskaffningsvärdet är normalt lika med det belopp som redovisats vid anskaffningstillfället efter avdrag för återbetalning av nominella belopp plus eller minus eventuella justeringar för effektiv ränta.

Förutbetalda kostnader, förutbetalda intäkter och förskott från kunder definieras inte som finansiella instrument i och med att de inte kommer att resultera i framtida kassaflöden.

Upplysningar skall lämnas om de metoder och, om en värderingsmetod använts, de antaganden som använts för att bestämma det verkliga värdet på varje klass av finansiella tillgångar och skulder. Metoderna skall klassificeras i en hierarki bestående av tre nivåer:

1. Noterade priser på aktiva marknader,

2. Andra indata än noterade priser, som är direkt observerbara (priser) eller indirekt observerbara (härledda från priser) och

3. Icke observerbara marknadsdata.

Det verkliga värdet på innehav av obligationer framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten obligationer i rapporten över finansiell ställning.

Det verkliga värdet på aktier i externa bolag framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 1 eller andra indata enligt nivå 2. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument återspeglas direkt i posten andra långfristiga värdepappersinnehav i rapporten över finansiell ställning.

Det verkliga värdet för koncernens valutaterminer, valutaoptioner, ränteswapar, metallterminer och elderivat framkommer genom att använda marknadspriser enligt nivå 2. Förändringen i verkligt värde framkommer genom att jämföra villkoren för det derivat som ingåtts med marknadspriset för samma instrument på balansdagen och med samma förfallodatum. Effekten av värderingen till verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat om derivatet utgör en effektiv kassaflödessäkring och annars på berörd rad ovanför nettoresultatet. Justeringen till verkligt värde av dessa instrument redovisas som derivattillgångar eller derivatskulder i rapporten över finansiell ställning. Derivatillgångarna och derivatskulderna delas upp i en kortfristig och en långfristig del beroende på om derivaten förfaller inom 12 månader eller efter 12 månader.

För varje klass av finansiella instrument skall upplysningar lämnas om kreditrisk samt en analys av förfallna eller nedskrivna finansiella tillgångar. Inom Alfa Laval avser kreditrisk i realiteten huvudsakligen kundfordringar. Nyss nämnda upplysningar återfinns därför i not 22.

IFRS 9 har en modell för förväntade kreditförluster. Det är en trestegsmodell som återspeglar förändringar i kreditrisken. Stegen är:

1. Registrerat vid första redovisningstillfället (normalt en erfarenhets­baserad procent),

2. För kreditrisker som har ökat avsevärt sedan första redovisningstillfället (kreditrisken har ökat avsevärt om fordran är mer än 30 dagar förfallen; annars baserat på indikationer att kunden har betalningsproblem eller finansiell svaghet) och

3. Relaterat till objektiva bevis på nedskrivningsbehov (inträffade förluster).

Modellen resulterar i en reserv för osäkra fordringar. Endast vid konstaterad förlust skrivs kundfordringen bort.

Statliga bidrag

Statliga bidrag rapporteras i resultatet över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Bidragen redovisas i resultaträkningen som ett avdrag på dessa kostnader.

Koncernbidrag till och från moderbolaget

Moderbolaget redovisar koncernbidrag enligt alternativregeln i RFR 2 utgivet av Rådet för finansiell rapportering i Sverige. Detta innebär att såväl mottagna som lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

Säkringsredovisning

Alfa Laval tillämpar två typer av säkringsredovisning: kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter.

Kassaflödessäkringar

Alfa Laval har implementerat dokumentationskraven för att kvalificera för säkringsredovisning för derivat.

Effekten av värderingen till verkligt värde av derivat redovisas via övrigt totalresultat för de derivat där säkringsredovisning sker och ovanför nettoresultatet först när den underliggande transaktionen har realiserats. För att säkringsredovisning skall kunna ske måste derivatet vara ändamålsenligt och förväntat effektivt med avseende på de identifierade riskerna.

För de derivat där säkringsredovisning inte sker redovisas värderingen till verkligt värde ovanför nettoresultatet. Värderingen till verkligt värde av derivat redovisas fristående från det underliggande instrumentet som en egen post kallad derivattillgångar/derivatskulder i rapporten över finansiell ställning.

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

För att finansiera förvärv av utländska verksamheter tas om möjligt lån upp i samma valuta som nettoinvesteringen. Lånen utgör därmed en säkring av nettoinvesteringen i respektive valuta. Kursdifferenser avseende dessa lån bokas därför mot övrigt totalresultat.

Inkomstskatter

Aktuell skatt är den inkomstskatt som skall betalas (återfås) avseende det skattepliktiga resultatet för perioden. Skatteskulder (fordringar) avseende aktuell skatt för innevarande och tidigare perioder värderas till det belopp varmed de förväntas betalas till (återfås från) skattemyndigheterna, med användande av de skattesatser (och skatteregler) som beslutats eller aviserats per bokslutsdagen. I sammandrag innebär detta att aktuell skatt beräknas enligt de regler som gäller i de länder där vinsten genererades.

Uppskjutna skatteskulder är de inkomstskatter som skall betalas i framtiden avseende skattepliktiga temporära skillnader. Uppskjutna skatteskulder redovisas för alla skattepliktiga temporära skillnader, utom för goodwill.

Uppskjutna skattefordringar är de framtida reduktioner i inkomstskatter som hänför sig till: (a) avdragsgilla temporära skillnader, (b) skattemässiga underskottsavdrag och (c) andra skatteavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för alla avdragsgilla temporära skillnader i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de avdragsgilla temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag och andra skatteavdrag i den mån det är sannolikt (>50 procent) att det kommer att finnas skattepliktiga vinster mot vilka de skattemässiga underskottsavdragen och de andra skatteavdragen kan utnyttjas.

Uppskjuten skatt bokas relaterad till temporära skillnader avseende tillgångar och skulder som uppstår i en enda transaktion. Detta avser redovisning av en nyttjanderätt och en motsvarande leasingskuld i samband med ett leasingavtal. Den uppskjutna skatten beräknas separat för tillgången och skulden och redovisas brutto i not, men nettoredovisas i balansräkningen. Storleken på den uppskjutna skattefordran och skulden framgår av not 16.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder värderas till de skatte­satser som förväntas gälla under den period tillgången återvinnes eller skulden regleras, baserat på de skattesatser (och skatteregler) som har beslutats eller aviserats per bokslutsdagen.

Om det inte längre är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att finnas mot vilka en uppskjuten skattefordran kan utnyttjas, då reduceras den uppskjutna skattefordran motsvarande.

Konsekvenser av implementeringen av Pelare II-reglerna

Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjuten skatt i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller offentliggör koncernen information om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder relaterade till inkomstskatter inom Pelare II.

Pelare II-lagstiftning har antagits eller i sak antagits i vissa jurisdiktioner där koncernen är verksam. Lagstiftningen träder i kraft för koncernens räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024. Koncernen omfattas av den antagna lagstiftningen och har gjort en bedömning av koncernens potentiella exponering för inkomstskatter enligt Pelare II.

Bedömningen av den potentiella exponeringen för inkomstskatter enligt Pelare II baseras på de senaste skattedeklarationerna, land-för-land-rapporteringen och de finansiella rapporterna för de ingående enheterna i koncernen. På grundval av bedömningen är de effektiva skattesatserna inom Pelare II i de flesta jurisdiktioner där koncernen är verksam över 15 procent. Det finns dock ett begränsat antal jurisdiktioner där det tillfälliga safe harbour-undantaget inte är tillämpligt och den effektiva skattesatsen enligt Pelare II är nära 15 procent. Koncernen förväntar sig inte någon väsentlig exponering mot inkomstskatter inom Pelare II i dessa jurisdiktioner.

I samband med den kommande implementeringen av Pelare II rapporteringen kommer förlustavdragen i koncernens bolag att beaktas oavsett bolagens framtida intjäningsförmåga i enlighet med Pelare II regelverket.

Koncernen fortsätter att utvärdera effekterna av lagstiftningen om inkomstskatt inom Pelare II på dess framtida finansiella resultat.

Varulager

Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster. Varulagren har värderats enligt ”Först-In-Först-Ut” (FIFU) metoden till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, varvid hänsyn även tagits till övertalighet.

Detta innebär att råvaror och inköpta halvfabrikat normalt värderas till anskaffningsvärdet, om inte marknadspriset har sjunkit. Produkter i arbete värderas till summan av värdet på direkt material och direkta arbetskostnader med tillägg för produktens andel av kapitalkostnader i produktionen och övriga indirekta tillverkningskostnader baserat på ett prognostiserat antagande om kapacitetsutnyttjandet i fabriken. Färdigvaror värderas normalt till utleveransvärdet (det vill säga till upparbetad kostnad) från fabriken om leveransen är nära förestående. Reservdelar som kan finnas på lagret under längre tid redovisas normalt till nettoförsäljningsvärde.

Leasing

Alfa Laval har valt att tillämpa en lättnadsregel för leasingavtal, där avtalsperioden är högst 12 månader eller den leasade tillgången är av lågt värde. Alfa Laval har med hänvisning till väsentlighetsreglerna i IAS 8.8 valt att tillämpa IFRS 16 för leasar avseende byggnader och mark, tjänstebilar och övriga fordon, truckar, stora servrar och stora skrivare. Nuvärdet för övriga leasar bedöms ej vara väsentligt. Leasingavgifterna för dessa leasar kostnadsförs löpande.

Leasingavtal kan inkludera både en leasingdel och en servicedel. I dessa fall kan bolagen i enlighet med IFRS 16 välja att separera dem från varandra och således enbart redovisa leasingdelen i balansräkningen eller att aktivera hela kontraktet. Alfa Laval har valt att exkludera servicedelen från leasingredovisningen och denna kostnadsförs istället såsom tidigare.

Förhyrda anläggningstillgångar aktiveras som nyttjanderätter och en motsvarande finansiell skuld till leasegivaren redovisas i rapporten över finansiell ställning. Leasingavgiften till leasegivaren redovisas dels som en finansiell kostnad beräknad som en ränta på utestående skuld och till resterande del som en amortering av skulden. Nyttjanderätten skrivs av enligt plan på samma sätt som för köpta anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångar (materiella och immateriella)

Anläggningar har redovisats till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade planenliga avskrivningar. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod.

Följande nyttjandeperioder har använts:
Materiella:
Datorprogram, datorer	3,3 år
Kontorsmaskiner	4 år
Fordon	5 år
Maskiner och inventarier	7–14 år
Markanläggningar	20 år
Byggnader	25–33 år
Nyttjanderätter	beror på leasingperiodens längd
Immateriella:
Patent och icke patenterat kunnande	10–20 år
Varumärken	10–20 år
Licenser, hyresrätter samt liknande rättigheter	10–20 år
Egenutvecklade immaterialrätter	5 år

Avskrivningarna sker enligt den linjära metoden.

Eventuella tillägg till köpeskillingen i samband med investeringar i anläggningstillgångar eller förvärv av verksamheter skrivs av över samma period som den ursprungliga köpeskillingen. Detta innebär att tidpunkten när tillgången är fullt ut avskriven är identisk oberoende av när betalningarna gjordes. Detta är en återspegling av det faktum att den förväntade nyttjandeperioden för tillgången är den samma.

Vid försäljning eller utrangering av anläggningar beräknas resultatet i förhållande till det planenliga restvärdet. Resultatet av försäljning av anläggningstillgångar ingår i rörelseresultatet.

Nedskrivning av tillgångar

När det finns indikationer om att värdet på en materiell tillgång eller en immateriell tillgång med en ändlig nyttjandeperiod har minskat sker en värdering om den behöver skrivas ned enligt IAS 36 ”Nedskrivningar”. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet sker en nedskrivning som belastar nettoresultatet. När tillgångar är till försäljning, till exempel fastigheter, erhålles en tydlig indikation om återvinningsvärdet, vilket kan utlösa en nedskrivning.

Goodwill skrivs inte av utan testas istället för nedskrivningsbehov både årligen och när det finns en indikation. Testen av nedskrivningsbehovet görs enligt IAS 36 ”Nedskrivningar”.

För goodwill fastställs återvinningsvärdet utifrån nyttjandevärdet på basis av diskonterade framtida kassaflöden. För övriga tillgångar fastställs återvinningsvärdet normalt utifrån verkligt värde minus försäljningskostnader baserat på ett observerbart marknadspris.

För testen av nedskrivningsbehov av goodwill har tre av Alfa Lavals rörelsesegment, de tre affärsdivisionerna “Energy”, “Food & Water” och ”Marine” identifierats som de kassagenererande enheterna inom Alfa Laval. Tekniskt sett kan en nyligen förvärvad affärsverksamhet följas fristående under en inledande period, men förvärvade affärsverksamheter integreras normalt in i divisionerna i snabb takt. Detta innebär att den oberoende spårbarheten förloras ganska snart och då blir en fristående mätning och testning ogenomförbar. Nuvärdet baseras på de prognostiserade EBITDA siffrorna för de kommande fem åren, med avdrag för prognostiserade investeringar och förändringar i rörelsekapitalet under samma period samt därefter den uppskattade förväntade genomsnittliga tillväxttakten inom industrin. Den använda diskonteringsräntan är den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) före skatt.

Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter avser till exempel kommissions-, royalty- och licens­intäkter. Övriga rörelsekostnader avser främst omstruktureringskostnader och royaltykostnader.

Jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet redovisas under övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader.

Avsättningar

Koncernen tillämpar IAS 37 ”Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar” för redovisning av avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

En avsättning redovisas när, och endast när:

– det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträffad händelse,

– det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att reglera åtagandet och

– en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.

Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per bokslutsdagen.

Vid beräkning av avsättningen skall:

– risk och osäkerhet beaktas,

– avsättningen nuvärdesberäknas om effekten av pengars tidsvärde är materiell. När diskontering sker, redovisas ökningen av avsättningen över tiden som en räntekostnad,

– hänsyn tas till framtida händelser, såsom ändringar i lagstiftning och teknologi, när det finns tillräckliga objektiva omständigheter som talar för att de kommer att inträffa och

– vinster vid en förväntad försäljning av tillgångar inte beaktas, även om den förväntade avyttringen är nära förknippad med den händelse som ger upphov till avsättningen.

Om en gottgörelse för delar av eller hela kostnaden för att reglera avsättningen förväntas (till exempel genom försäkringsavtal, ansvarsfrihetsklausuler eller leverantörsgarantier) skall gottgörelsen redovisas:

– när, och endast när, det är så gott som säkert att gottgörelsen kommer att erhållas om åtagandet regleras. Det belopp som redovisas för gottgörelsen får ej överstiga avsättningen och

– som en separat tillgång (brutto). I rapporten över koncernens totala resultat kvittas intäkten avseende gottgörelsen emellertid mot kostnaden för avsättningen.

Avsättningar prövas vid varje bokslutsdag och justeras för att återspegla den nuvarande bästa uppskattningen. Om det inte längre är troligt att en utbetalning kommer att uppstå för att reglera åtagandet återförs avsättningen.

En avsättning får endast användas för det ändamål den ursprungligen gjordes för. Avsättningar görs inte för framtida rörelseförluster. En förväntan om framtida rörelseförluster är dock en indikation på att det kan finnas ett nedskrivningsbehov för vissa tillgångar i verksamheten. Om ett kontrakt är förlustbringande, görs en avsättning för det aktuella åtagandet enligt kontraktet, efter det att tillgångarna som används i syfte att färdigställa kontraktet testats för nedskrivning.

En avsättning för omstruktureringskostnader görs endast när de allmänna kriterierna är uppfyllda. Ett informellt åtagande att omstrukturera uppstår endast när det finns:

– en detaljerad fastställd plan för omstruktureringen, av vilken det åtminstone framgår:

a) den verksamhet eller del av en verksamhet som omfattas,

b) vilka anläggningar som berörs,

c) vilka platser och vilka funktioner planen avser och det ungefärliga antalet anställda som kommer att erhålla uppsägningslön,

d) kostnaderna som kommer att vidtas och

e) när planen kommer att genomföras och

– en välgrundad förväntan hos dem som berörs att omstruktureringen kommer att genomföras.

Ett beslut i företagsledningen eller styrelsen om att omstrukturera ger inte upphov till ett informellt åtagande på bokslutsdagen om inte bolaget före bokslutsdagen har:

– börjat genomföra omstruktureringsplanen eller

– meddelat huvuddragen i omstruktureringsplanen till dem som berörs av den på ett tillräckligt detaljerat sätt så att det ger upphov till välgrundad förväntan hos dem att omstruktureringen kommer att genomföras.

När en omstrukturering involverar en avyttring av en verksamhet uppstår inget åtagande att sälja förrän bolaget är förbundet att sälja, t.ex. genom ett bindande försäljningsavtal.

En avsättning för omstrukturering innehåller endast de direkta kostnader som uppstår i samband med omstruktureringen, vilket är de som både:

– är betingade av omstruktureringen och

– saknar samband med bolagets pågående verksamheter.

Forskning och utveckling

Forskningskostnaderna belastar resultatet det år de uppstår. Utvecklings­kostnader belastar resultatet det år de uppstår förutsatt att de inte uppfyller villkoren för att istället aktiveras enligt IAS 38 ”Immateriella tillgångar”.

Intäktsredovisning

Intäkter från avtal med kunder samt intäkter från leasing redovisas som ”Nettoomsättning” i rapporten över koncernens totala resultat. Nettoomsättningen avser försäljningsvärdet med avdrag för varuskatter, returer, förseningsavgifter och rabatter. Avtal med kunder avser försäljning av varor, tjänster och projekt.

IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder” behandlar hur intäktsredovisningen skall ske av kontrakt med kunder. Intäktsredovisningen baseras på fem steg:

1. Identifiera kontraktet med kunden.

2. Identifiera de olika prestationsåtagandena i kontraktet.

3. Fastställ transaktionspriset.

4. Fördela transaktionspriset till de olika prestationsåtagandena i kontraktet.

5. Redovisa intäkten vid uppfyllandet av respektive prestationsåtagande.

Ett prestationsåtagande är ett löfte i ett avtal med en kund om att till kunden överföra antingen:

– en vara eller tjänst (eller en uppsättning varor eller tjänster) som är distinkta, eller

– en serie av olika varor eller tjänster som i allt väsentligt är desamma och följer samma mönster för överföring till kunden.

Två eller flera kontrakt som ingås med samma kund vid ett tillfälle eller i nära anslutning till varandra skall redovisas som ett enda kontrakt om:

– kontrakten är förhandlade som ett paket och/eller

– ersättningarna i kontrakten är länkade till varandra och/eller

– varorna eller tjänsterna i kontrakten utgör ett prestationsåtagande.

En kontraktsändring skall hanteras som ett separat kontrakt om adderade produkter eller tjänster:

– är särskiljbara och

– har ett fristående försäljningspris.

Alfa Laval skall redovisa intäkten när prestationsåtagandet uppfyllts genom överföring av kontrollen över den utlovade varan eller servicen till kunden.

Prestationsåtaganden kan uppfyllas antingen över tid eller vid en tidpunkt.

Alfa Laval överför kontroll över en vara eller tjänst över tid och uppfyller därmed ett prestationsåtagande och redovisar intäkten över tid om ett av följande kriterier är uppfyllt:

– Kunden erhåller och förbrukar samtidigt de fördelar som tillhandahålls genom Alfa Lavals prestation när Alfa Laval fullgör ett åtagande. Detta är normalt fallet för Alfa Lavals serviceerbjudande.

– Alfa Laval skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar när tillgången skapas eller förbättras. Detta är normalt sett fallet när Alfa Laval utför arbetet vid kundens anläggning, vilket främst avser installation/igångsättning.

– Alfa Lavals prestation skapar inte en tillgång med en alternativ användning för Alfa Laval och Alfa Laval har rätt till betalning för den prestation som uppnåtts hittills.

Alternativ användning för Alfa Laval avser om Alfa Laval kan sälja utrustningen till en annan kund. Antalet ingenjörstimmar som läggs ner av Alfa Laval på att göra en produkt eller en processlösning kundspecifik med en unik konfiguration är en god indikation på huruvida det finns en alternativ användning för Alfa Laval eller inte. Som en lättnadsregel redovisas bara order på mer än MEUR 1 och med mer än 200 ingenjörstimmar över tid.

För att fastställa prestationen över tid används en metod baserad på utdata eller indata. I Alfa Laval är metoder baserade på utdata mer applicerbara på service och komponentleveranser, medan metoder baserade på indata är mer applicerbara på projekt och modulförsäljning. Beroende på karaktären på projektet används följande metoder:

Indatametoder:

– Relationen mellan nedlagda projektkostnader för utfört arbete hittills och bedömda totala projektkostnader.

– Undersökningar av nedlagt arbete.

Med tanke på de typer av projekt som Alfa Laval bolag är inblandade i så är den första metoden i regel den föredragna.

Utdatametoder:

– Uppfyllnad av en fysisk andel av prestationsåtagandena.

Om ett prestationsåtagande inte uppfylls över tid så uppfylls det vid en tidpunkt. För att fastställa tidpunkten när kunden uppnår kontroll av en utlovad tillgång och Alfa Laval uppfyller sitt prestationsåtagande skall följande kontrollkriterier bedömas:

– Alfa Laval har en aktuell rätt till betalning för tillgången.

– Kunden har en juridisk rättighet till tillgången.

– Kunden innehar fysisk besittning av tillgången.

– Kunden har de väsentliga riskerna och fördelarna med ägandet av tillgången.

– Kunden har accepterat tillgången.

Alfa Laval använder en mängd olika leveransvillkor, beroende på vad kunden önskar, inklusive Ex Works. Alfa Laval föredrar att använda DAP (Delivered At Place) eller DDP (Delivered Duty Paid) eftersom dessa ger Alfa Laval bättre kontroll över att kunden verkligen erhåller varorna i funktionsdugligt skick.

Det är vanligt att Alfa Laval ger en garanti i anslutning till försäljningen. Innehållet i garantin kan variera avsevärt mellan olika kontrakt. Normalt ger garantin kunden en försäkran att den berörda produkten skall fungera som parterna avsåg enligt de överenskomna specifikationerna. Detta är en garanti av försäkranstyp. Alfa Lavals garantier täcker normalt en 12 månaders period och redovisas som en avsättning.

Rörelsesegment

IFRS 8 innebär att redovisningen av rörelsesegment skall ske enligt hur den högste verkställande beslutsfattaren följer upp verksamheten, vilket kan avvika från IFRS. Vidare skall information enligt IFRS för företaget som helhet lämnas om produkter och tjänster liksom geografiska områden samt information om större kunder.

Alfa Lavals rörelsesegment utgörs av dess divisioner. Den högste verkställande beslutsfattaren inom Alfa Laval utgörs av bolagets styrelse.

Från och med 2023 har det alternativa nyckeltalet ”Justerad EBITA” lagts till i uppföljningen per division. Anledningen är att Justerad EBITA är det viktigaste nyckeltalet som används för koncernen totalt. För att visa hur det framkommer har information om avskrivningar på övervärden lagts till per division (rörelseresultat per division minus avskrivningar på övervärden per division blir lika med Justerad EBITA per division.

Skillnaden mellan justerad EBITA för rörelsesegmenten och justerad EBITA för bolaget som helhet förklaras av en avstämningspost – konsolideringsjusteringar.

Transaktioner i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

I koncernen förs kursvinster och kursförluster avseende lån i utländsk valuta, som finansierar förvärv av utländska dotterbolag, om till övrigt totalresultat som en justering av omräkningsdifferensen i den mån lånen fungerar som en kurssäkring för de förvärvade nettotillgångarna. Där möter de den omräkningsdifferens som framkommer vid konsolideringen av de utländska dotterbolagen. I moderbolaget redovisas dessa kursdifferenser ovanför nettoresultatet.

IAS 21 ”Effekterna av ändrade valutakurser” täcker bland annat förekomsten av funktionella valutor. Nästan alla Alfa Lavals dotterbolag påverkas av förändringar i valutakurser för sina inköp inom koncernen. De säljer emellertid vanligen i sin lokala valuta och de har mer eller mindre alla sina icke produktrelaterade kostnader och sina personal­relaterade kostnader i sin lokala valuta. Detta innebär att inga av Alfa Lavals dotterbolag kvalificerar för användande av en annan funktionell valuta än den lokala valutan, med följande undantag. Dotterbolag i höginflationsländer rapporterar boksluten i den funktionella hårdvaluta som gäller i respektive land.

Utlandsbolagen har omräknats enligt dagskursmetoden. Denna metod innebär att tillgångarna och skulderna omräknas till balansdagskurs och intäkter och kostnader till årets genomsnittskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår är en effekt av att nettotillgångarna i utlandsföretagen omräknas med en annan kurs vid årets början än vid dess slut och att resultatet omräknas till genomsnittskurs. Omräkningsdifferensen är del av övrigt totalresultat.

Nya redovisningsstandarder

International Accounting Standards Board (IASB) har inte utgivit några nya eller omarbetade redovisningsrekommendationer som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2024 eller senare.

International Accounting Standards Board (IASB) har inte utgivit någon redovisningstolkning framtagen av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) som kan vara tillämpbara på Alfa Laval och som träder i kraft för redovisningsår som inleds den 1 januari 2024 eller senare.

I övrigt kommer Alfa Laval att närmare utvärdera effekterna av tillämpningen av de nya eller omarbetade redovisningsstandarderna eller tolkningarna inför respektive tillämpningstidpunkt.